”Lita på dig själv. Vet att du kan. Du är kapabel. Du är starkare än du tror.”
Tina är sångerska, aktivist, backpacker, bergsklättrare och en ung kvinna som utsatts för sexuellt våld.
Möt Tina
5 ord för att beskriva henne:
- Andlig
- Hjälpsam
- Fri själ
- Introspektiv
- Kreativ
Efter att ha blivit våldtagen av en vän så kontaktade Tina sina familjemedlemmar för att berätta om sin upplevelse. Hennes kusin erbjöd kärlek och stöd och rådde direkt Tina att kontakta polisen och sjukhuset. Hon sa till Tina att det hon upplevt inte var okej, och Tina kände sig lyckligt lottad som fick detta stöd.
”Min första första reaktion efter att det hänt var att släppa ut allt. Jag ringde min mamma och alla mina familjemedlemmar. Under den här tiden var jag studerande och bodde på en annan ort. Jag ringde mina systrar och min moster. Min kropp och mitt sinne längtade efter stöd från människor som älskade mig. Jag är så lyckligt lottad som har den familj jag har och att de stöttar mig. Att kunna ringa dem och berätta betyder allt för mig.”
I efterdyningarna av våldtäkten så genomgick Tina en rättsmedicinsk undersökning för sexuella övergrepp. När undersökningen var klar så minns Tina hur det kändes att sitta där i undersökningsrummet efter provet och känna sig helt avskild från resten av världen. Hon kände att hon inte var helt där.
Under polisutvärderingen på sjukhuset hade polisen hon pratade med berättat för henne att hans syster också hade blivit våldtagen och att han stödde Tinas beslut att göra en anmälan så det kunde väckas ett åtal.
”Han sa till mig att han var där för mig. Han sa till mig att han skulle hjälpa mig att ta mig igenom allt det här och att de skulle hitta förövaren. Att höra honom säga de orden, och att få träffa honom, var en tacksam upplevelse. Jag vet att inte alla poliser är som honom, men hans vänlighet skilde allt åt. Om bara alla kunde agera på det sättet – som han.”
Tina minns att hela upplevelsen var som ett kaotiskt konstverk. Efter erfarenheten med de rättsmedicinska sjuksköterskorna och poliserna så arbetade Tina med en advokat. Hon fattade beslutet att anmäla övergreppet så det kunde väckas åtal och fick hjälp och stöd från en av sina farbröder, som också var advokat och hjälpte till med att översätta och förklara förvirrande aspekter av den straffrättsliga processen för henne.
”Det var mycket språk och sånt som jag inte förstod. Jag visste ingenting om det straffrättsliga systemet tidigare, så det var till stor hjälp att ha min farbror där och översätta för mig.”
Tina upplevde att den straffrättsliga processen med hennes ärende drog ut på tiden.
”Det är konstigt. Det är förstås ett riktigt trassligt system, men att uppleva det och behöva vänta hela den tiden var inte okej. Det var något med dagen då jag framförde mitt vittnesmål. Min familj var där med mig, och när jag gick in för att avge mitt vittnesmål var det helt vilt. Jag hade inte sett honom (min förövare) sedan den kvällen övergreppet hände och så när jag gick in genom dörrarna – med min pappa och min farbror – så stod han (min förövare) precis där framför mig.
Under detta ögonblick så flippade min kropp ut. Jag sprang iväg och började skrika. Min familj sa till mig att de var där för mig och att jag kunde göra det här. Att kunna uttrycka vad som hände och ha min familj där var skönt. Det kändes dock fel att bli förhörd under rättegången av advokaterna. Det är något konstigt med det, men jag ville vara helt ärlig och jag tänkte inte gömma mig för det här. Jag tänkte berätta sanningen.”
I början av ärendet ville Tina få ur sig allt och dela med sig av sin historia. Hon kände att det var en viktig sak att göra, särskilt för hennes läkning.
”Jag kände att jag måste få ut det först innan jag kunde gå in i det igen. Det kändes som en spricka i mitt system. Efter det hände kunde jag se in i detta tidigare mörka utrymme och sedan blev det ljusare när jag gick in i det. Men när du har mörka utrymmen, är du inte uppmärksam på vad som händer i det mörka utrymmet som kan ha några försummade saker. Och det här är vad som hände från min sida, och det ville jag läka. Det är det jag gjorde, som var att gå in och bli en bättre människa. En annan del av det var att jag ville kunna få kontakt med andra människor mer.”
Den här situationen var stressig och under detta ögonblick skulle Tina åka iväg med sin ryggsäck och hålla på med bergsklättring för att klara sig. Hon skulle åka utomlands, gå utomhus och utforska, vilket sedan ledde henne till Joshua Tree National Park.
”Jag gick i öknen utan någon service. Helt plötsligt kommer jag till en slumpmässig plats i öknen, och jag får ett telefonsamtal med fyra staplar slumpmässigt tillgängliga på min telefon. Det var min advokat och han berättade för mig att det slutat med att åtalet lagts ner. För mig var det upprörande, och jag ville få rättvisa på mitt eget sätt. Jag fortsatte att gå och energin, sorgen och ilskan kom upp igen och jag ville använda detta för att ge mig energi.”
Tina packade in allt i sin hyrbil. Resan som hon tog genom olika nationalparker och backpacking finns dokumenterad.
”Jag studerade film [på högskolan]. Det var en stor passion för mig och jag älskade att skapa videor. Jag hade en kompis som studerade film också. Jag berättade för honom vad jag gick igenom, och eftersom han hade sina egna upplevelser kände jag mig trygg att gå till honom. Han är en fantastisk vän. Vid den tiden hjälpte han mig eftersom jag inte hade något redigeringssystem och hjälpte mig att skapa en video.”
Ungefär vid den här tiden nådde hennes mamma ett lokalt radiopratprogram och de ville genast att Tina skulle komma.
”Jag träffade rättsmedicinska sjuksköterskorna och de var med i programmet. För första gången fick jag sitta ner med människor som gjorde förändringar och jag kände mig som en del av ett internt team som erbjuder stöd. Exponeringen var riktigt cool. Jag lärde mig mycket av dem. Att vara där och vara med i konversationen var också coolt. De rättsmedicinska sjuksköterskorna gör ett riktigt bra arbete.”
Tina fortsätter att reflektera över sin erfarenhet av att dela sin historia och arbeta med de rättsmedicinska sjuksköterskorna.
Om att söka rättvisa:
”Jag skulle säga till dig att lita på dig själv. Vet att du kan. Du kan, och du är kapabel. Du är starkare än du tror. Lita på att du är starkare än du tror. ”
”Hela upplevelsen av att få ur mig allting och att allt var över var fantastisk men samtidigt kände jag mig fortfarande trasig. Jag minns att jag var avstängd från folk och efter att jag sjöng pratade jag inte med folk. Det kändes som att det var riktigt svårt att göra och även om jag hittade ett sätt att lindra det så fanns smärtan fortfarande kvar. Det var en stor upplevelse dock.”
I sin helande resa har Tina hittat styrka och kärlek på vägen.
”Kärlek och stöd har varit det mest hjälpsamma för min läkning. Att träffa bra människor och få kontakt med bra människor, allt har varit det mest helande. Växande från detta, nu vet jag lite mer om hur man kan vara som de människor som fanns där för mig. Kärlek är allt.”
